Den här bilden togs den 1 juni 2000. Det har alltså, på dagen, gått tio år sedan dess - galet! På ett sätt känns det som igår - på ett sätt känns det som i ett annat liv. Den starkaste känslan är dock den ständiga saknaden efter min älskade träningspartner, livskamrat och vän. Idag skulle han ha fyllt 17 år om han fortfarande levt.
Grattis Ken - jag kommer att sakna och älska dig för evigt...
10 kommentarer:
Underbart vacker! =)
Ja visst är (var) han! Finaste av dem alla...
Finingar (är det du själv på bilden?).
Ja Amanda - så såg jag ut för 10 år sedan!
Du är fin också =)
Äsch, du är alldeles för snäll Nini!
Nej nej inte alls. Enligt min elev är jag "elak". Såpass att hon grät t.om!!
;)
Och eleven har vilken diagnos?!?
Jättefint. Vilken härlig bild.
Ja den är kärlek och lycka för mig!!!
Skicka en kommentar